Jag inbjöds av nättidningen Feministiskt perspektiv att delta i deras årskrönika tillsammans med en massa andra feminister, såhär svarade jag:
1. Vad var feministiska höjdpunkter respektive lågvattenmärken under 2014?
Att feminismen breddades och utvecklades ur ett intersektionellt perpspektiv. Jag är särskilt intresserad av funkis- och tillgänglighetsfrågor och har sett hur dessa tagit mer plats. Till exempel har det inflytelserika kontot Kvinnohat på Instagram haft flera funkispersoner och syntolkning av bilder fick ett genombrott. På statlig nivå fick vi en ny diskrimineringslag om bristande tillgänglighet – om än med alltför omfattande undantag, så kampen fortsätter. Ordet funkofobi beslutades tas in i SAOL!
För egen del att jag kom in i Göteborgs kommunfullmäktige!
Ett lågvattenmärke var genusforskarkonferensen G14 med teman som solidaritet och intersektionalitet, men där endast en presentation hade funkisperspektiv (vad jag kunde se i programmet). Feministisk humor är ibland fortfarande funkofobisk, till exempel ett avsnitt av Full Patte där något i stil med ”Är du utvecklingsstörd eller!?” uttrycks och i Nanna Johanssons seriealbum Hur man botar en feminist finns ett skämt som går ut på att en person söker jobb via sin gode man.
2. Vad hoppas du på inför 2015 – ur ett feministiskt perspektiv?
Jag hoppas på en fortsatt utveckling på den inslagna vägen där funkis- och tillgänglighetsfrågor blir en naturligt del av den intersektionella feminismen – i både teori och praktik: kompetensutveckling om livsvillkor för funkispersoner, förbättrat tillgänglighetsarbete i feministiska rum och ökad representation av funkispersoner.
#fempol 