Därför är trängselskatten nödvändig 

På dagens kommunfullmäktige tar vi beslut om hur vi ska hantera den rådgivande folkomröstningen om trängselskatten. Mina KF-kollegor och jag skriver på GP Debatt om de feministiska anledningarna till att vi är för:



Syntolkning: Skärmdump från debattsidan på GP med rubriken Trängselskatten är nödvändig och en bild på en bilväg med tullar. 

Brandtal och debatt om klimat- och miljöpolitik

IMG_0386

Bildtext: Brandtalsmaraton. Jag på scenen talandes med mikrofon i ena handet och talet på papper i andra handen. Vitt tält bakom mig och på scenen till höger står de andra partiföreträdarna på rad.

Under pågående Kulturkalaset i Göteborg finns ett demokratitorg där det varje dag på olika teman anordnas tal och debatter med partierna och ungdomsförbunden. Idag deltog jag på temat miljö- och klimatpolitik. Nedan mitt brandtal:

Klimatet och miljön är vår tids ödesfrågor men dagens makthavare behandlar dem inte så. Idag uppfyller vi knappt två av riksdagens 16 miljömål för Sverige. En orsak är att miljöpolitiska kostnader ofta överdrivs, medan miljörisker underskattas. Det är helt enkelt mer bekvämt att fortsätta sin ohållbara livsstil.

Feministiskt initiativ har en vision om en hållbar värld där vi inte konsumerar mer resurser än det som vår planet kan producera. Hållbar utveckling är en förutsättning för välfärd, både här och globalt.

Effekterna av den globala uppvärmningen drabbar hårdast kvinnor i de fattigaste delarna av världen. En sjättedel av jordens befolkning i de rika länderna konsumerar mer än hälften av jordens olja och står för hälften av alla koldioxidutsläpp. Det är en global ekonomisk rättvisefråga där vi i västvärlden måste ta ett större ansvar.

Vårt energisystem måste utvecklas så att det bygger på förnybar energi – sol, vind, vatten och biomassa.

Skattesystemet måste miljöanpassas så att det är den som förorenar som också betalar.

Offentlig upphandling ska användas som verktyg för kommuner och landsting att minska köttkonsumtionen och öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat inom sin verksamhet.

Men det handlar också om utbildning. Vi vill införa klimatkunskap i skolan och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.

En stor fråga är trafiken. Vi måste upprusta tågtrafik och järnvägar – det ska vara ekonomiskt lönsamt att välja kollektivtrafiken framför bilen. Detta är absolut nödvändigt när utsläpp från den växande privatbilismen är ett av de största bidragen till klimathotet. Bilismen orsakar även stor skada i stadsplaneringen som dålig luft och buller. Det är varken rimligt eller ansvarsfullt att bilismens infrastruktur ska vara skattefinansierad medan kollektivtrafiken främst finansieras genom biljettintäkter.

Kollektivtrafik handlar också om att bryta segregationen. Grupper med sämre ekonomi, de som bor långt från centrum och personer med funktionsvariationer skulle gynnas av avgiftsfri och tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik – vilket i sin tur skulle gynna samhället i stort.

Gratis kollektivtrafik skulle kosta 15 miljarder kronor, vilket kan jämföras med Rot- och Rut-subventionerna. Det handlar alltså om politiska prioriteringar och Feministiskt initiativ vill prioritera hållbara reformer för en gemensam välfärd.

Alltför länge har trafikpolitiken styrts av mäns intressen och könsskillnaderna är tydliga. Kvinnor kör mindre bil och åker mer kollektivt, vilket dels grundar sig i kvinnors sämre ekonomi men också i att kvinnor oftare aktivt väljer miljövänligare alternativ.

Det är en demokratifråga och en maktfråga hur vi väljer att prioritera skatter och resurser. Feministiskt initiativ driver en politik för ett inkluderande, tillgängligt och hållbart samhälle.

IMG_0387

Bildtext: Debatt. På scnenen står vi alla på rad framför höga bord, med en teckenspråkstolk på höger kant. Vit banderoll med texten Debatt i förgrunden.

 

Läs mer om Fi Göteborgs och Fi:s klimat- och miljöpolitik.

Vilket ansvar har köttätaren?

Den senaste tiden har kött uppmärksammats en hel del på olika sätt. Hur dåligt, ja rent av farligt, det är att äta kött och hur dåligt det är för miljön och djuren som lider. Oftast är det ”larmrapporter” som blåses upp av medierna med anledning av ny forskning, och det är ofta ur ett individperspektiv: vad vi som individer bör göra för att få ett stopp den negativa utvecklingen. De senaste exemplen är en forskning som visar att ”Vegetarianer lever längre och har bättre hälsa än människor som äter kött regelbundet” medan en annan visar att ”vegetarianer oftare är sjuka och har en lägre livskvalitet än köttätare”.

Förutom det faktum att all forskning är vinklad på något sätt, är den mediavinklade rapportering av forskningen mycket bristfällig. T.ex. dras alltför enkla slutsatser av faktorer som inte nödvändigtvis är kausala, såsom kött = dålig hälsa, när det i själva verket är mycket komplicerade, kontextuella och individuella processer det handlar om. Genetik, andra ohälsosamma beteenden såsom rökning och alkoholintag, motionerande, hur övriga kosten ser ut, stress och annan psykisk (o)hälsa, osv, osv. Faktum är att det är stor skillnad i hälsa på personer som lagar sin egen mat (oftare fattigare människor) jämfört med personer som äter ute mycket (oftare rikare människor), eller äter mycket halvfabrikat enligt en ny bok.

Detta stör mig – på ett personlig plan men lika mycket på ett politiskt. Jag blev därför glatt överraskad när jag läste min Fi-kollega Lisa Zetterströms artikel Kött är en klassfråga i Temper magazine:

För nu är det så att privilegiet att kunna äta en hälsosam [vegetarisk eller] vegansk kost i mångt och mycket är en klassfråga: det handlar om tid och det handlar om pengar.

Ekonomi är en av många faktorer som har stor betydelse för vilken kost en person kan ”unna sig”. Därför skulle t.ex. en platt köttskatt slå hårt mot vissa redan ekonomiskt utsatta grupper och inte göra särskilt stor skillnad för andra, ekonomiskt välsituerade grupper, som skulle ha råd ändå.

Funktionalitet är en annan ofta bortglömd faktor, dvs. en persons eventuella sjukdom, allergi eller annan funktionell förutsättning som gör att hen inte kan äta eller dricka vad som helst. Jag blev därför särskilt provocerad av en notis om ett fall av färdigsallad som skulle vara kyckling men som visade sig vara en vegetarisk produkt. Hur de gick till väga vet jag inte, men de kontaktade i alla fall kunderna som råkat ut för detta fel och upptäckte då att ”ingen av kunderna märkte uppenbarligen någon skillnad”. Ha, dumma köttätare, ni kan inte ens känna skillnad på kött och fejk-kött! – är väl meningen att vi som läsare ska tänka. Men jag som själv har IBS och en hel del matallergier, inklusive mot soja som den vegetariska produkten i fallet var gjort av, hade antagligen märkt av – kanske inte i smaken – men i hur jag mådde efter att ha ätit. Jättekul va? Eller inte. För vissa är matallergin till och med livshotande.

Så jag är urbota trött på detta individualiserande, moraliserande och fördömande av köttätare. Vi har alla våra anledningar att äta som vi gör – vissa för djurens skull, andra för miljöns och den tredje för sin egen hälsa. Någon annan kanske alltid köper fair trade för att de bryr sig mest om arbetarna som odlar maten. För skadlighet sitter inte bara i kött, utan även i annan mat. Ris är t.ex. också en stor miljöbov enligt Svensk mat- och miljöinformation. Och kläderna vi köper är sydda av textilarbetare i Syd- och Sydostasien för svältlöner. Och alkoholen vi dricker kanske är gjord på socker från Nicaragua, där arbetarna dör pga. bekämpningsmedlen. Så det finns väldigt många anledningar att må dåligt över vad en konsumerar. Men är det verkligen individens ansvar?

Inte enligt Nette Ernström på Fria tidningen, som menar att den livsstil vi väljer inte räddar klimatet:

Jag vet – det är provocerande. Men utan en gigantisk kollektiv omställning som innebär strukturella förändringar i de politiska och ekonomiska systemen, global rättvisa och tvångsåtgärder för att upprätthålla denna, kommer undergången hinna ifatt oss alla. Det är också det enda som på sikt är rättvist: just nu är de som redan lider nöd de som också drabbas värst av vår epoks accelererande klimatförändringar.

Detta kommer naturligtvis inte hindra mig från att köpa ekologiskt/fairtrade/närodlat och att vara nästan-nykterist – jag anser att vi som har råd måste ta detta ansvar – men många bäckar små kommer dessvärre inte bli mer än just en å – när det är ett hav vi behöver:

Småskaliga alternativ och en förändrad livsstil kan vara en sund grogrund för ett samhälle i omställning. Men det är politiska beslut och inget annat som kan stoppa den globala civilisationens störtdykning mot avgrunden. Politiska beslut är också det enda som – i tillräcklig skala – skulle kunna garantera solidariskt stöd till de mest utsatta i en värld av så omfattande klimatkris som FN förutspår, och allt som följer av det i termer av vatten- och livsmedelsbrist, våld och krig.

Därför driver Fi en politik som strävar efter precis det helhetsgrepp om klimatpolitiken som Ernström pekar på är det enda som kommer att hjälpa. Läs mer om Fi:s EU-politik på området såväl som vår nationella – och båda delar har naturligtvis ett globalt perspektiv.