Jag har skrivit min första insändare! Kunde inte låta bli när jag såg nedanstående inlägg i GP i lördags (syntolkning: foto på insändaren, texten finns längst ner i inlägget):
Detta är en återkommande (och tröttsam) diskussion oftast initierad av liberaler och/eller jämställdister. Mitt svar i bilderna nedan (syntolkning: foto på insändaren, texten finns längst ner i inlägget:
Insändaren hade begränsat med antal tecken och utöver det jag skriver skulle jag också velat påpeka att det på vår EU-valslista inte alls var endast kvinnor utan också en transperson (Jazz Munteanu).
——
Insändaren ”Upp till bevis” av Jämställdhetsivrare i GP 2/8:
GP hade tisdagen den 29 juli en sammanställning av kvoterna kvinnor/män på vallistorna till kommunfullmäktige i Göteborg. Feministiskt initiativ var ej med, då det ännu ej är representerat i kommunfullmäktige. Det kan dock anses vara ett etablerat parti genom sin representation i EU-parlamentet. Sedan decennier har feminister krävt att partiernas valsedlar skall vara jämlika, med lika många kandidater av båda könen, varvade med omväxlande kvinnor och män. Och detta har nästan alla partier (utom SD) numera genomfört. Nu är det intressant att studera hur Feministiskt initiativ följer dessa feministiska regler. Listan till kommunfullmäktige i Göteborg innehåller 24 namn, varav endast sju är män, det vill säga 29 procent. Då alla de fem första namnen är kvinnor uppfyller man inte heller kravet på varannan kvinna, varannan man. Riksdagslistan för F! innehåller 47 namn, varav sju män, det vill säga endast 15 procent. EU-valslistan innehöll nio namn, samtliga kvinnor. Nog är det märkligt att ett parti som säger sig kämpa för jämställdhet kan misslyckas så kapitalt med sina kandidatlistor!
Min replik i GP 5/8:
För mindre än hundra år sedan var kvinnor helt utestängda från politiken. Fortfarande präglas etablerad partipolitik av en manlig norm och inte minst syns detta i att många partier har kvinnoförbund för att driva de frågor som uppfattas som kvinnliga särintressen och inte riktig politik. Detta är del av den samhällsstruktur som gör att män idag t.ex. informellt inkvoteras till bolagsstyrelser. Varvade listor eller kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser är således åtgärder mot jämställdhetsproblem på samhällsnivå. En enig riksdag har antagit jämställdhetspolitiska mål och ett av dem handlar om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter i livet, något som idag alltså på en strukturell nivå är svårare för kvinnor än för män (det finns alltid individuella undantag). I SCB:s Lathund för jämställdhet (finns gratis online) går det att ta del av den statistik som ligger till grund för denna kunskap. Det är således inget samhällsproblem för män att ta plats inom politiken och att kvotera in män på Fi:s listor är därför ogrundat. Däremot är alla, oavsett kön, och som delar vår ideologi välkomna att engagera sig i Fi:s arbete mot diskriminering och för ett jämställt och jämlikt samhälle.
Julia Bahner, Fi, kandidat till Göteborgs kommun och riksdagen
#fempol 